Relationer och ökad självinsikt
Förmågan att mentalisera utgör en grund för att skapa och upprätthålla meningsfulla relationer, en sund självkänsla och en stabil känsla av själv. Genom att mentalisera kan vi se och förstå världen ur andras perspektiv utan att förlora vår egen autenticitet eller känsla av självständighet. Detta bidrar inte bara till att bygga empati och ömsesidig förståelse, utan hjälper oss också att hantera komplexa sociala situationer med större flexibilitet.
Mamma & Emil
Femårige Emil vägrar äta middag och kastar sin gaffel på golvet när hans mamma sätter fram maten. Mamman känner en impuls att bli irriterad men stannar upp och försöker mentalisera – inte bara Emil, utan även sig själv. Hon reflekterar över att hon själv är trött efter en lång arbetsdag, vilket gör att hennes tålamod är kortare än vanligt. Hon påminner sig om att Emil kanske känner sig överväldigad av intrycken från sin nya förskola. Genom att erkänna sin egen frustration kan hon lugna sig själv och bemöta Emil på ett mer konstruktivt sätt. Hon sätter sig ner och säger: "Det verkar som att du haft en lång dag, och jag känner mig också lite trött. Ska vi prata om vad som känns svårt för dig just nu?" Detta leder till en lugnare atmosfär och en mer öppen dialog.
Förmågan att mentalisera utgör en grund för att skapa och upprätthålla meningsfulla relationer, en sund självkänsla och en stabil känsla av själv. Genom att mentalisera kan vi se och förstå världen ur andras perspektiv utan att förlora vår egen autenticitet eller känsla av självständighet. Detta bidrar inte bara till att bygga empati och ömsesidig förståelse, utan hjälper oss också att hantera komplexa sociala situationer med större flexibilitet.
Stress och konflikter
Johan & Karin
Under ett möte reagerar Johan abrupt på Karins förslag och avfärdar det som "helt opraktiskt." Karin känner en våg av irritation men stannar upp och försöker mentalisera både Johan och sig själv. Hon inser att hon känner sig sårad eftersom hon har lagt mycket tid på att förbereda förslaget, och att hon också känner sig pressad av den tajta deadline. Hon reflekterar över att Johan tidigare nämnt att han är stressad på grund av familjesituationen. Genom att förstå sin egen reaktion kan hon lugna sig och svara med empati: "Jag känner mig lite frustrerad eftersom jag har jobbat mycket på detta, men jag undrar om det är något som stressar dig just nu som gör att vi kan behöva tänka om tillsammans?" Denna medvetenhet hjälper Karin att skapa en bättre dialog och minska spänningarna.
Bryta negativa mönster och stärker
relationer
Mentalisering bidrar till att bryta negativa relationella mönster. När vi kan förstå våra egna och andras inre världar, blir vi bättre rustade att undvika missförstånd och att reparera relationer när problem uppstår. Om vi exempelvis upplever att någon är avvisande, kan vi med hjälp av mentalisering stanna upp och fråga oss själva: "Vad kan ha påverkat deras beteende? Är det något i situationen jag inte ser?" Detta förhållningssätt öppnar upp för dialog och ökar sannolikheten för att relationen utvecklas på ett hälsosamt sätt.
Frida & Leo
Sextonårige Leo lämnar inte in en viktig uppsats och undviker ögonkontakt när hans lärare, Frida, försöker prata med honom. Frida känner sig frustrerad över Leos bristande ansvar men stannar upp för att mentalisera. Hon inser att hon själv är besviken eftersom hon vill att Leo ska lyckas, och att hennes egna känslor av otillräcklighet som lärare kan förstärka hennes reaktion. Hon reflekterar också över Leos situation – att han nyligen förlorade en nära anhörig. Genom att acceptera sin egen frustration och samtidigt förstå Leos möjliga känslor kan hon bemöta honom lugnare: "Leo, jag känner mig lite bekymrad eftersom jag vill att du ska få en chans att lyckas. Det verkar som att det har varit mycket för dig på sistone. Vill du prata om hur vi kan lösa det här tillsammans?" Hennes reflektioner leder till en mer stödjande atmosfär.
Förmågan att mentalisera är avgörande för känslomässig moståndskraft. Genom att förstå och acceptera att våra känslor är naturliga reaktioner på våra inre och yttre erfarenheter, kan vi hantera svåra situationer med större lugn och klarhet. Mentalisering blir därmed inte bara ett verktyg för att stärka relationer utan också ett sätt att bygga en stabil och trygg grund inom oss själva, där vi kan möta livets utmaningar med större styrka och flexibilitet.
Möta livets utmaningar
Sara & Erik
Tolvårige Erik, som nyligen placerats i ett fosterhem, skriker och smäller i dörren under ett möte med sin socialsekreterare, Sara. Sara känner en initial frustration och en impuls att säga till honom att lugna sig. Men hon stannar upp och reflekterar över sitt eget mentala tillstånd. Hon märker att hon känner sig otillräcklig eftersom hon vill hjälpa Erik, men vet inte hur. Genom att förstå sina egna känslor kan hon reglera dem och fokusera på att mentalisera Erik. Hon tänker: "Han måste känna sig otrygg och arg över att vara i en ny miljö." Med en lugn ton säger hon: "Jag märker att det här känns svårt för dig, och jag känner mig lite osäker på hur jag bäst kan hjälpa dig just nu. Kan vi försöka prata om vad som skulle kunna göra det här lättare?" Hennes självreflektion hjälper henne att bemöta Erik med empati och skapa en tryggare stämning.
Förståelse och stöd för barn, ungdomar och vuxna i utsatta situationer
Mentalisering är en teori som hjälper oss att förstå psykiska utmaningar och hur de kan hanteras. Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) utvecklades från början för att hjälpa personer med borderline personlighetsstörning, men används idag framgångsrikt för att behandla en rad olika psykiatriska och psykologiska problem.
Teorin kring mentalisering ger oss också ett ramverk för att förstå hur barn utvecklas och hur trauma eller försummelse kan påverka dem. Ett barns förmåga att mentalisera – alltså att förstå både sina egna och andras tankar och känslor – formas genom interaktioner med vårdnadshavare och andra närstående. När barn och ungdomar växer upp i miljöer präglade av försummelse eller trauma kan deras mentaliseringsförmåga bli svag eller bräcklig. Den goda nyheten är att mentalisering är en förmåga som kan tränas upp, vilket är en av hörnstenarna i mentaliseringsbaserad terapi!
​
MBT syftar till att hjälpa individer att utveckla sin förståelse för både sig själva och andra, vilket i sin tur kan främja bättre relationer och större känslomässig stabilitet. Mentaliseringsteorin är också användbar för att förstå olika former av psykisk ohälsa och ger värdefulla insikter i hur vi kan stödja både barn och vuxna i riskzonen.
​
Om du vill veta mer om mentalisering och hur det kan bidra till psykisk hälsa, kan du ta del av våra kurser och utbildningar eller läsa vidare i den rekommenderade litteraturen. Vår målsättning är att sprida kunskap och verktyg som kan göra skillnad i människors liv.